I går lyssnade jag på ett kulturprogram på P1 och det handlade om litteratur "för flickor om flickor". Kontentan av det hela var att så kallade flickböcker alltid haft en dålig status, ansetts som dålig och enkel litteratur, varit skräp helt enkelt. Nu visar den ena forskningsrapporten efter den andra att så är inte alls fallet! Flickböcker utmanade ofta de traditionella könsrollerna och flickan fick vara djärv, känslig, dumdristig snäll, smart och elak på samma gång -precis som barn är! Flickböcker stiger nu i status eftersom de snarare anses som bra förebilder. Jag har läst många böcker om flickor och ofta kunnat identifiera mig med dem. Här kommer en tur in i nostalgins härliga land!
Minns ni Mimmi?! Oj vad jag gillade henne! Några av de första "riktiga" böckerna jag läste. "Monstret i skåpet" och "Vi smyger på Enok" var mina favoriter. Mimmi dominerades lite av sin äldre kompis Roberta samtidigt som hon tyckte lite synd om Roberta. Och Mimmis bästis var en pojke, vilket inte var helt oproblematiskt alla gånger. Lagom stora frågor när man är 8 år!
Anne på Grönkulla! För det första har böckerna väldigt vackert och poetiskt språk -njutbart även för vuxna. För det andra var Anne en tidig feminist. Hon vägrade inrätta sig enligt könsrollerna utan gjorde istället det hon tyckte var smartast. Ofta blev det lite tokroligt -hon menade alltid väl men ofta slutade det i pannkaka. När hon blev äldre insåg hon finessen i att vara självförsörjande och alltså aldrig i beroende av någon annan, och utbildade sig till lärare, revolutionerande kaxigt på den tid då boken skrevs!
Ingen kan väl ha missat denna serie?! Jag tyckte att det var SÅ spännande med Laura och hennes familj som flyttade runt på olika ställen för att finna ett riktigt hem. De träffade på indianer, cowboys, farliga djur och väderkatastrofer. Kärleken inom familjen värmde dem alltid trots att det ibland var ont om mat och framtidsutsikter. Lite blödig och fjantig emellanåt medger jag, men ändå en fin bok om en familjs med- och motgångar utifrån ett barns ögon.
En annan bok jag läst som väldigt liten. Rut-Emma, den hopplösa mellansystern som inte var riktigt bra på nånting egentligen, mer än att vara snäll, kanske. Konkurrerade med klyftiga och snygga storasystern Ingeborg och med gulliga lillasystern Madlän. Mitt i alltihop stack pappan och efter ett tag dyker en morbror upp från Vilda Västern. Jag älskade verkligen tidsåldern (20-tal?) och berättarstilen i dessa böcker, komiskt men även ömsint och känsligt. Jag undrar vad som hände när Rut-Emma växte upp...
Nu kommer syster J få spunk, för detta var en serie vi läst som galningar ett tag. Två bortskämda tvillingar sänds till en internatskola i trettiotalets England. I början avskyr de skolan men den vinner snart deras hjärtan. Spännande midnattsfester, fusk inför prov, komplicerade rumskompisar... en hel del moralkakor men det såg jag aldrig igenom i den åldern, jag tyckte bara att den var fascinerande och spännande.
SEn minns jag en bok som jag inte hittat bild på, den heter "Jenny från Bluewater". Någon annan som minns den? Det handlade om en flicka och hennes bror som växte upp i ett farligt Vilda Västern, där de fick klara sig ur allehanda knipor.
Vilka böcker gillade ni?
Tack mamma och pappa för att vi alltid blivit uppmuntrade att läsa och fått böcker som presenter, det är en av de bästa gåvorna man kan ge barn!
Jaaa!! Twinsen på St. Clare! Minns att jag lärde mig vad lacrosse var för sport när jag läste dem, de var skitbra! Haha!!
SvaraRaderaRut-Emma har jag inte läst, men av din beskrivning kanske jag skulle gjort det eftersom jag är mellansystern i gänget. Kanske Emma varit en bra förebild som jag kunde identifiera mig med? ;)
Böcker har alltid varit självklara ting när vi växte upp, barndomen berikas massor av läsning! Superduperduperbra!!
/Sis
Vad roligt att vårt idoga arbete med att skapa läsintresse har givit ett sånt bra resultat, vi kände oss ibland lite tråkiga med att ständigt inhandla böcker istället för serietidningar.
SvaraRaderamM
jag har haft den turen att min underbara farmor och farfar läste mycket för oss som barn eftersom mina föräldrar på den tiden jobba mycket skift arbete. Farmor läste morfar prosten och många bra kapitel böcker som jag tyvärr glömt bort men som ibland dyker upp i olika medier. I tonåren läste jag KITTY böcker, har alltid gillat deckare och mysterium, men läste även alla böckerna om "lilla huset på prärien".
SvaraRaderaJag tycker också det är super viktigt att barn får böcker samt lära sig läsa och vilja läsa. Det som jag tycker är en viktigt är att barn får lära sig att man ska vara rädd om böcker och att det faktiskt är en människa som skrivit dessa fantastiska historier osv. Sen är det alltid roligt och mysigt med mamma-pappa tid vid läsning tillsammans (för småbarn som med min Liam)
Liam älskar böcker och han är väldigt försiktig och förstående med att dom ska tillbaka in i bokhylla för att sedan kunna läsa dom igen.
Det finns så många fina barnböcker och det är absolut den bästa presenten man kan få till sitt barn. Tycker jag!
Hoppas du mår bra och knodden med. kram Line
Vilken härlig kavalkad! Jag älskade också tvillingarna på St Clare men jag har aldrig hört om nån annan som gillade dem. Jag hade bara fyra stycken men det kanske finns fler? I så fall har jag ju något att ta igen. Kulla-Gulla är också en stor favorit.
SvaraRadera/Killen
Tack mamma, för att du lärde mig läsa, och tack pappa för att du slängde min bok i havet när vi var ute och åkte båt pga att du tyckte jag läste för mkt! ;)
SvaraRaderaEn helt egen genre som är parallell med flickböckerna är ju hästböckerna. Oftast med fokus på flickor och med pojkar endast i biroller. Wahlströms röda ryggar (som jag tror kallades "flickböcker" tom... ) och Silverhingsten var de jag läste mest.
Böckerna om Kitty gillade jag och så älskade jag precis som du Mimmi och Lilla huset på präien.
SvaraRaderaÅhh, vad tragiskt. Jag kommer inte på en enda bok nu. Blir galen! Återkommer :)
SvaraRadera