Sommarmiddag 1 A:

Här i Knuttens slott finns det en standard-rätt på sommaren, som alltid funkar: den är lätt att fixa och alltid god. Uppskattas av de flesta gäster. Och smakar sommarkväll. Det är souvlaki (grekiska grillspett), klyftpotatis, tomatsallad och tzatsiki som är rätt 1 A i vår fantasi och inspiration. Den första jag tänker på när jag inte orkar vara kreativ eller stå i köket så länge. Hoppas att jag aldrig tröttnar! Det viktigaste är mycket färska kryddor samt citron på köttet, sen är smakerna i princip klara.

 I morgon är det måndag igen. Det är jobbigt att jobba när det är så varmt ute. Dels för att man blir hängig och trött av värme och dels för att man vill göra nå't roligare än att häcka på sitt kontor när solen skiner. Jag har plockat in blommor för att jag ska bli på bättre humör på morgonen. Det hjälper faktiskt! I morse var det dock inte ett dugg jobbigt att komma ner till en ledig dag, nybryggt te och blommor på bordet. Varför går helgen alltid så snabbt...

Vi har fått några äckliga larver i vårt äppleträd. Det var grannen som gjorde oss uppmärksam på det, det är ett skadedjur som "smittar" så de flesta runt omkring har också råkat ut för det. De käkar och förstör och detta leder till att man året därpå inte får några äpplen. A har i dag stått och sågat av grenar och kvistar samt sprayat med ett slags bekämpningsmedel. Hoppas att lömskingarna dog! Äckliga såg de ut, också. Jag avskyr larver, det kryper i hela mig när jag ser dem.

Jag gjorde en rabarber-paj innan så nu ska jag nog ta en bit medan jag njuter av timmen av helgen som är kvar!

Högsommar

O jösses, nu gör jag sådär igen, spottar ut två inlägg på raken på en kvart. Ja man får ju passa på när andan faller på.

Nu är det verkligen högsommar. Efter att vi uträttat en hel del ärenden skötte vi om vår trädgård och det var så underbart skönt! Mitt samvete lättade tusen gånger och jag njöt av solen och värmen och allt som växte. Det är verkligen högsommar nu, allt blommar och prunkar! Den här gula rosen fanns när vi flyttade in. Vi har bara ett par sådana men de lyser så starkt att jag tänker på den som en dominant (obs! på ett positivt sätt! Dominant är inte enbart negativt!) person som inte skäms för sig. Men den har stil!

Fairy-rosor på bilden ovan. Vi har en hel liten häck, där jag placerat min trädgårdsbänk. Det blir så många på varje buske, små och utsökta. I går var jag och en vän och åt tapas på en spansk restaurang (bästa hittills, MUMS!!!) och när jag kom hem satt jag med rosorna i ryggen och läste Sydsvenskans A-del. Ingen dum avslutning på arbetsveckan. Och maken kom ut med en kopp te, perfekt!

Även denna buske fanns då vi flyttade in. Den påminner mig om mormor och morfar, de hade en liknande buske både till doft och utseende. Tänk att vitt kan vara så vackert trots att det inte är en färg -eller är det det? Den fullkomligt spottar ut sig blommor i alla fall!

Detta är Astrid Lindgren-rosen som vi köpte i våras. Varje dag möter den oss med fler blommor. Astrid (författaren) har verkligen en speciell plats i mitt hjärta, jag älskar och begrundar hennes böcker. Därför är jag extra glad över att rosen visade sig vara en sådan vinstlott. Tänk om det blivit en skrutt-växt av alltihopa! Ovärdigt. 

Trädgårdslandet mår bra. Romansalladen är riktigt krispig och huvudsalladen är rätt smakstark men inte besk. Får nog så en ytterligare omgång snart. Tänk att inte kaninerna upptäckt vad som finnas innanför staketet... Men squashen ser ut som en katastrof. Får konsultera pappa om det. Jag vill ju skörda squash!!!

Man blir så trött av sol! För övrigt har vi fixat och donat en massa på uteplatsen och i rabatterna men det får ni se i morgon. Känner mig varm och matt på ett skönt sätt. Hilma och Helmer bars in efter 12 timmar utomhus, de somnade direkt utan att hålla på och härja som de brukar. Nu är det bara kvällsteet kvar.

Konstnärlig, kreativ och praktiskt lagd.

Alla har vi sanningar om oss själva. En sanning som jag har om mig själv är att jag inte alls är konstnärlig, kreativ eller praktiskt lagd. Det säger jag innan folk har pratat klart. När jag träffar en person som har en av dessa egenskaper ser jag direkt en markant skillnad mellan mig själv och den personen. Men sanningar om en själv är ofta falska och ganska destruktiva. De bygger på ett beslut man tog för länge sen på en höft och som man sedan inte omvärderar. Men hyfsat bekväma dock.

I dag efter att vi hade varit och handlat lade jag upp alla grönsaker på köksbänken och njöt av färger och former som interagerade. Flyttade något, vred på något annat. Njöt av bilden jag skapade. Sen började hjärnan att arbeta; vad kan man göra av detta? Hur många rätter kan jag göra? Varma? Kalla? Hur kan jag kombinera smaker på ett nytt sätt? Och sen gjorde jag det. Skar, hackade, rev och lagade. Och då slog det mig! Jag är ju faktiskt både konstnärlig, kreativ och praktiskt lagd. Mat är konst, ett slags skapande. Som med allt skapande är det viktigaste när man lagar mat att gå på känsla, våga och inte sätta upp gränser. Och det är jag ju jättebra på.  Konstnärlig är inte bara att måla en tavla, kreativ är inte bara att bygga en smart lösning till trädgården och praktiskt lagd är inte bara att sy. 

Jag uppmanar er alla att radera ut en sanning ni har om er själva och tänka ur ett annat perspektiv. Jag lovar att ni kommer att bli glatt överraskade! 

Lunchlådan

Jag hör till den tråkiga delen av Sveriges befolkning som släpar med lunchlåda till jobbet 9 dagar av 10. Anledningen är faktiskt att det är godare än hämt-mat, för det mesta. Dessutom är det jobbigt att kasta sig iväg på jakt när blodsockret sjunker, jag är i princip i hunger-koma klockan 12. Men jag känner mig alltid lika präktig och trist när andra kommer med sin sushi eller liknande spännande köpe-mat.

I måndags gjorde jag squash-lasagne. Istället för lasagne-plattor skar jag squash i skivor på längden och ovanpå det la jag köttfärs-sås och sedan ost-sås. Mycket godare än vanligt lasagne, och många lunchlådor blev det. Det är praktiskt att göra sådan mat när man vill få ut några lunchlådor av middagen också. Gratänger, pajer och annat som man kan göra i stora formar. Ja, trist känner jag mig men gott är det! Ibland funderar jag på att starta ett företag som levererar lunch-boxar. Jag har hela konceptet klart för mig så en dag kanske jag sadlar om. Fast det dröjer nog.

(Lägg märke till den enorma biten mozarella som skymtar i bakgrunden -jag har ju sagt att jag är beroende!!) 

Bokrecension: En ny jord

Boken En ny jord -ditt inre syfte är skrivan av Eckhart Tolle.

Denna bok är en så kallad "självhjälps-bok". Jag läser aldrig sådana men jag blev inspirerad att läsa just denna efter att Oprah Winfrey bjudit in författaren till sin show för att hålla veckovisa föreläsningar. Det som då tilltalade mig var det förnuftiga och självklara i det som sades men som ändå gav mig riktiga tankeväckare. Jag bestämde mig för att gå in för att förstå och ta till mig det som stod i boken och för en gång skull inte vara så ironisk. Om man är ute efter att raljera är det bara slöseri med tid att läsa en sådan bok.

Väntar man sig handfasta tips på konkreta situationer kommer denna bok inte att hjälpa en. Den handlar om hur du ska stärka ditt medvetande om ditt riktiga jag. Det låter klyschigt, jag vet, men det klickade 98 % för mig! Jag kände igen mig i så mycket och kunde identifiera många av mina problem. Nu när jag känner igen dem är det lättare att få bukt med dem. Så fort jag tänker vissa tankar nu så hajar jag till och får in mig själv på rätt spår igen.  Har man väl börjat tänka på det där sättet slutar man inte -för att man har blivit medveten! Kortfattat handlar det om att lära sig skilja mellan vad som är jag och vad som är det jag (och andra!) tror är jag, det vill säga egot. Att göra som egot vill är något som ger stark men kortvarig tillfredsställelse. Att känna efter vad jag vill tar lite tid att lära sig, hur hittar man sig själv efter alla bilder man själv och andra gjort av mig? Men när man lärt sig känna efter på riktigt genererar besluten en konstant tillfredsställelse.

Boken är inte lång, 200 sidor. Jag skulle verkligen rekommendera den till alla människor. Läs den och reflektera över den. Det går snabbt. Jag trodde inte att den skulle ge mig så mycket, jag var mest nyfiken. Jag har hela livet tänkt mycket angående vem jag är, min plats i livet och andra existentiella frågor och jag trodde förmätet nog att jag inte behövde mycket mer insikt. Jag hade fel! 

Jag är kristen och tror på Gud och denna författare (som inte tillhör någon religion alls) gav mig många nya och mäktiga insikter i innebörden av kristendomen. Det var riktiga aha-upplevelser och det kändes häftigt efter alla dessa år i min trygga tro! Plötsligt stämde allt ännu bättre.

Det allra bästa med boken är att den verkligen understryker hur viktigt det är att leva i nuet, inte oroa oss för morgondagen eller älta det förflutna. Först då lever man verkligen och det blev nog den viktigaste lärdomen för min del. Jag påminner mig nu hela tiden att njuta av ögonblicket och acceptera det mindre bra som jag inte kan göra något åt.

Pärlbröllops-middag

Mina svärföräldrar firade på midsommardagen 30-årig bröllopsdag. Vi var dit-bjudna på middag för att fira turtur-duvorna. Menyn ackompanjerades av bus-väder, men det är vi ju vana vid nu :)

Till förrätt var det bresaola (rökt nötkött) med parmesan och rostade mandlar. En enkel rätt men så god! Förrätten var godast på hela menyn tycker jag. Det tycker jag ofta, det är så fräscht.

Till huvudrätt var det lamm och det har jag ju nämnt innan att jag älskar. Rostade grönsaker, grön ört-sås och små kulor av getost samt ädelost som skulle smälta på köttet. Bra idé, den ska jag härma! Jag föredrar faktiskt ost framför det mesta i matväg.

Desserten fick vi anpassa efter  våra individuella behov. Små maräng-korhar ställdes fram och man fick fylla dem med vad man ville. Den ovan är A:s -min innehöll mer grädde och mer choklad (men mindre bär...). Några av de andra tog lemon-curd och det såg också gott ut. 

Och här står jag och A och funderar på om vi kommer att vara gifta om 29 år och fira pärlbröllop. Jag ser ju lite skeptisk ut förstås ;)

Detta var min midsommarhelg, full av god mat och rätt mycket vila! Och regn.

Midsommar

Och det blev midsommar... 

När jag kände mig hyfsat i schack efter gårdagens strapatser så satte vi oss i bilen och körde hem till Blekinge. Det var mysigt att susa förbi sommar-Sverige. Alla djur-ungar som gick på bete och alla blommor i vägrenen. Vi lyssnade på Historien om Sverige som talbok tills A nästan somnade, han tyckte att inläsaren hade en sövande röst!

Första dagen var vi hos mina föräldrar. Vi hann knappt stiga ur bilen förrän vi serverades midsommar-lunch. Det var en ny variant mamma provade och jag hoppas att det blir ett stående inslag. Vi kunde faktiskt sitta ute på balkongen, det regnade inte men det blåste verkligen!

Sen tog vi en promenad utmed havet. Det prunkade där också. Nyponrosor är så förknippat med midsommar för mig. Jag funderade faktiskt på att ha sådana i mina bröllopsbukett men det passade inte i säsong. Detta var första gången jag inte sov med sju blommor under kudden, sen jag var... fem  år kanske?

Senare på kvällen efter sällskaps-spel, promenad och bokläsning tände pappa grillen. Vinden susade och regnet smattrade utomhus men maten smakade lika bra ändå. Den godaste potatis-salladen är sådan som ovan tycker jag; hela kokta nypotatisar med en kraftig vinägerett på, för då känner man potatis-smaken. (Men gärna lite "uppsminkad" med parmensan, ruccola, kapris eller dylikt...) Och grov-salt förstås!

En väldigt vanlig och väldigt mysig midsommar-afton för min del, alltså!

Praliner och Pioner

 Två eländiga dagar har nått sitt slut och livet ler mot mig igen! A hade med sig praliner när han kom från jobbet eftersom jag har varit så "duktig" de senaste dagarna. Mums! De ska jag inta med andakt efter att jag bloggat, tillsammans med något bra på tv och naturligtvis en stor kopp te. Fantastiskt skönt att få stoppa saker i magen igen. Visst är fatet fint förresten? Det fick jag av syster J när jag fyllde år för en månad sedan. Verkligen i min smak! 

Regnet har gjort halt och dagen blev faktiskt ganska fin trots att de utlovat regn och åska. Ute är det ljummet och inte ett stänk har kommit hittills. (Jämför med regnbilden jag publicerade för några dagar sen... hu!) Kloten som ligger bredvid är också en present från J. De är köpta avsedda för att placeras ute i trädgården, men jag tycker att det är lite synd. Vad tycker ni? Jag är lite rädd att de ska regna sönder eller spricka eller komma bort.

Snart är det högsommar! Smultronen har mognat blixt-snabbt, på bara ett par dagar. Smultron är Hilmas favorit-dessert. Hon brukar stå under plantorna och sträcka upp halsen allt vad hon kan, för att kunna nå bären. Efteråt är hon röd runt munnen och luktar sött. Hon har inte fått premiär-skörda själv i år (ännu) men vi har plockat in lite efterrätt till henne de senaste dagarna.

Pioner! Doften är inte av denna värld! De är så stora och pampiga. Det är så många att det ser ut som en stor pion-buske.

Knopparna är nästan finast. Tänk att hela den stora blomman fick plats i en sådan liten knopp. Dagen innan blomman ska slå ut är knoppen som vackrast, den ser ut som om den jättegärna vill slå ut och inte kan hejda sig mycket längre.

Te och burkar.

Jag är ingen shoppare direkt. Jag shoppar ganska lite, med två undantag; böcker och te-burkar -med eller utan te i. Jag vet inte om man kan påstå att jag samlar på te-burkar men det gör jag kanske, högst oplanerat dock. Det är helt enkelt så att jag bara är så svag för te-burkar. De innehåller te (min favoritdryck), är ofta söta, vackra eller roliga samt är praktiska. Och de "tar inte slut".  Kaffe dricks inte i slottet annat än när vi får besök. Annars är det te som gäller. Jag älskar te! Jag längtar efter te i de flesta sammanhang; när jag vaknar på morgonen, när jag sitter ute och läser, när jag ser på tv, efter att jag har ätit, när jag är sjuk osv. osv.  Te-burkar är förresten en perfekt souvenir och en bra present (till de som dricker te, förstås).

 

Alla te-burkar hos oss har en egen historia. Den första på bilden ovan köpte jag i Saluhallen i Lund som namnsdags-present till mig själv. Den föreställer små möss som har kalas, med tårta och allt. Mönstret fortsätter runt om. Den bredvid köpte jag till A för över 7 år sedan när vi just träffats. Han var ingen stor te-drickare då, så när jag åkte till Hufvudstaden köpte jag denna burk i Schollins ängel-butik i Gamla Stan, med förhoppning om att få honom till en te-drickare i ren förälskelse. Minns att jag hällde aprikos-te i. Och det funkade! Maken är nu en hängiven te-fantast! Burken till höger köptes i London, det är så vackert med utstansade mönster i plåt och som jag innan har nämnt tycker jag att ljusgrönt och rosa är en så fin kombination.

Detta är tre London-burkar. Den första är köpt på Harrods som ni ser. Dubbeldäckaren är parkerad utanför :) Den i mitten är bara så enkel och söt. Den passar perfekt i vårt matrum som går i blått och vitt och har flera blomster-slingriga detaljer. Det fanns så mycket prylar i detta mönster, jag ångrar att jag inte köpte fler! Den lilla burken till höger är min favorit-burk. Jag älskar den! En vacker djup-blå färg och den skimrar lite i guld från viss håll. Fåglarna påminner mig om Fenixar och motivet bara andas sagor och magi för mig. Dessutom är namnet helt förtrollande " Earl grey broken orange pekoe". 

Ja, det var några av mina typ 40 burkar. Varför är det så skönt att känna tillfredsställelse över att ha vissa prylar i sina ägor? Är det osunt? Jag tycker om att bara titta på dem och längtar tills vi renoverat vårt kök (suck!!) så att jag kan få en egen te-hylla. 5-6 burkar ska få plats och jag ska alternera dessa utifrån humör och årstid och smak.

Bebis-vänner

När A klippte gräset så råkade han kapa några rosen-grenar. Han kände nog på sig att jag inte vill slänga iväg mina små skötebarn bara så där så han sparade kvistarna. Jag satte dem i en vas med daggkåpa och jätte-blåklockor och nu kan jag bara vänta på att de slår ut. Hoppas! I så fall blir det ljusrosa blommor. Jag älskar att komma ner i matrummet på morgonen när det står blommor på bordet eller i fönstret. Jag blir så glad av det och teet smakar om möjligt ännu bättre.

Inte mycket att berätta om annars. Fikade med vännen L idag, en vän jag haft sedan bebis-åldern. Vi pratade om hur det kommer vara när vi är 90, om vi då kommer att sitta och se tillbaka på våra samtal och det vi gjort tillsammans -och utan varandra. Vi kom på att det var 10 år sedan hon och jag ö-luffade i Grekland och vi blev stumma! Tiden är förunderligt och lite skrämmande. Jag minns fortfarande vissa samtal vi hade den där semestern. Så kanske minns vi just detta om sisådär 65 år. Då tror jag att vi kommer att skratta och mysa i vår vishet som vi förvärvat under alla år! Prata om alla beslut vi funderade över ihop, för då kommer vi ju att ha facit. Valde vi rätt eller fel? Vi enades om att det är skönt att inte veta vad som komma skall och när jag cyklade hem begrundade jag detta och tillade för mig själv att det är skönt att man inte vet vad som ska hända men att det därför är viktigt att ha vissa fasta punkter i livet, som t.e.x. bebis-vänner.

Doft av kaprifol

Nu verkar sommaren komma tillbaka lite försiktigt. Kaprifolen som rasade ner i stormen har börjat slå ut. Lukten är nästan syntetiskt stark. Blommorna ser ovanliga ut, kanske inte direkt de där vackra klassiska blommorna men fina på sitt sätt. Och namnet är vackert tycker jag!

Tusensköna, du undrade vad som fanns i trädgårdslandet. Jo det finns: squash, salladslök, rödbetor, morot, rädisa, roman-sallad, rosé-sallad, ruccola och spenat. Bredvid finns en örtagård med en 8-10 olika örter och strax utanför finns sparris, rabarber och vinbär (alla tre färgerna på vinbär!). Så man kan ju säga att vi har så vi klarar en vinter ;)

Det är en jättefin kväll i kväll. Tyvärr känner jag mig alldeles för trött för att orka gå ut, jag ska lägga mig nu. A ropade nyss att det är sol på min lilla bänk, där hade jag gärna suttit och läst A-delen (i Sydsvenskan) om jag inte kände att ögonen höll på att falla ihop. Igår klippte A lager-häggen lite så att bänken liksom omslöts av buskens grenar. I slutet av sommaren får man kanske lite berså-känsla när man sitter där. Fri sikt över kanin-hål och fågelbad. Och med rosor i ryggen! 

Kaos -en uppföljande rapport.

Efter att vi ätit (se nedan!) så var vi motiverade att röja upp i kaoset. Jag blir stressad av sådan oordning, speciellt när det handlar om ett ställe där jag älskar att vara och som vanligtvis är i ordning och harmoni. 

A har murat igen hålet i muren. Duktigt! Nu ska vi bara måla fogarna också så ser det ut som vanligt. Oerhört tillfredsställande att se, speciellt som det är dumgubben som bor bakom muren. Skärvorna av söndriga krukor är upp-plockade och jorden bort-sopad.  Kaprifolen i bakgrunden har spikats upp igen (hela spaljén föll ju ner). Jag andas ut!

När vännen H var här för ett par helger sen målade vi lite. Jag målade den vita bänken på den översta bilden och hon fick pill-görat att måla en pall i grönt. Jag ska måla den andra pallen också, för det blev himla snyggt till min sol-stol tycker jag! Den ljust gröna färgen bryter av mot det mörkare gröna på ett vackert vis.

Om jag var stressad över muren var det inte en tiondel av hur stressad jag var över mitt trädgårds-land. Jag hade ju inte hunnit rensa på evigheter! Jag var tjurig hela dagen tills jag äntligen fick det gjort, Samvetet satt liksom på axeln och la sordin på allt jag gjorde. Jag borde verkligen lära mig att hantera krav. I alla fall, jag fick lägga ett par timmar bland ogräs och maskar men sen var det gjort. Usch vad jag brände mig på nässlor! Gång på gång. Och tistlar. Nu är det i princip ogräs-fritt och hyfsat prydliga rader av ätbara grödor. Sen planterade jag ut fyra squash-plantor också, hoppas att de tar sig!

Jag fick en fin blomma av mina svärföräldrar igår, en pelargon. Jag älskar pelargoner. Färgen hette något med äppel-blom och det syns. Subtila skiftningar i rosa och vitt. Bredvid står något jag sått -har glömt vad!? Jag vet att det är en blomma i alla fall så inom några veckor kommer det ju att visa sig. Spännande med överraskningar, men lite demens-varning att överraska sig själv så... En fågel har i alla fall flyttat in. Den är så knubbig och söt! Den flyttar runt lite mellan olika krukor.

Helgen är redan slut :(  och jag har en jobbig vecka framför mig. I kväll är det spök-tv men maken är hemma -----> intressekonflikt. Men jag måste nog inta soffläge nu p.g.a. magen så kanske att jag har ett bättre förhandlingsläge då    ;)   Några fördelar ska man väl ha?

Var tog solen vägen?

Så typiskt! Sol och varmt hela förmiddagen. Tyvärr var vi tvungna att åka och uträtta lite ärenden men när vi kom hem sken solen fortfarande och vi var på grill-humör, givetvis. In och förbereda maten, ut och tända grillen. Vad händer då? Jo, det blir förstås kallt, solen går i moln och det börjar blåsa! Middagen intogs således inomhus. Smakade sommar men det riktigt somriga kom liksom på skam när vi satt inne och blängde på de mörka molnen. Vi grillade hamburgare och till det gjorde vi sallad med bland annat grillade persikor samt en kall sås med smak av blåmögel-ost. När vi var mätta och belåtna så slänger vi en blick utåt... och solen skiner från en blå himmel! Haha, vi tänkte att det är någon som skämtar med oss aprillo! 

Jag kan förresten rekommendera kombinationen persikor och blåmögelost, salt sött och lite syrligt!

Torups slott

Tredje inlägget på en timme! Vad är jag, en maniac!?!?

I dag åkte jag, A och Syster D med super-volvon på utflykt! Vi åkte till Torup där det finns en vacker bokskog (fullt utrustad med idylliska vattendrag och djup, nästan orörd, natur)  samt ett slott! Till slottet hör både hagar med får och hästar, hjort-hägn, humlte-trädgård, ros-trädgård, vallgrav, massiva kastanjer och häng-bokar och allt annat som man kan tänka sig finns runt ett slott.

Så här ser det ut! Det bor faktiskt människor här inne. Lyllosar! Undrar om det spökar...? Det byggdes på 1500-talet och är en av Sveriges bäst bevarade rennäsans-borgar.

Träden är så gamla och det är svindlande att tänka på hur det var när träden var bebisar. Vem planterade dem och när? Hur tänkte man när man valde? Se så tiden format stammen. Och tänk vad mycket de har "sett" under denna långa tid...

En bit ifrån slottet låg en gammal lekstuga i korsvirke. Den uppfördes när det fanns en liten flicka på slottet. Det stod en gammeldags mini-spis inne i stugan som vi såg genom fönstret, den skulle flickan ha till att steka små pannkakor på. Vilken lycka för ett barn, vad mysigt! Texten ovanför var målad på väggen, den är så vacker att jag nästan blir rörd. För visst är tiden underlig, både för barn och för vuxna? Verkligen tänkvärd fras. Och man kan faktiskt heller inte låta bli att äska Skåne, får till och med jag som "icke infödd" erkänna. (Om man klickar på bilden ser man texten)

Och nu till dagens action; vi såg en snok! Vilken lömsking! Vacker var den, men lite läskig faktisk. Jag är rätt rädd för ormar. Den väste och gjorde utfall fast den var nog mer rädd än vi. Min syster ser också rätt rädd ut va? Efteråt sa hon att hon kände sig skakis efter att ha hållit i den. "Jag är nog rädd för ormar". Haha, skönt konstaterande! Man lär så länge man lever.

Klockan halv sju lade vi oss på en filt i skogsbacken och åt mackor med brie och salami samt mjuk pepparkaka. Vinden susade jättehögt i trädkronorna, ljudet är så lugnande och tryggt. A somnade till och med en stund. Jag och D gjorde frågesporter till varann, jag i kategorin klassiska verk och hon i kategorin hästar. Skyll inte på oss -skyll på våra föräldrar!! Torrhet går i arv, uppenbarligen!!

Nu har jag duschat och satt på mig min ny-strukna panda-pyjamas. A har kokat te och värmt en vetekude till min mage nu så jag tänker parkera mig i soffan. Det blir mumin-koppen ikväll, känns helt rätt! ;)  Det är rätt skönt i mitt lilla "slott" också, även om det har sina skillnader mot ett riktigt.

Nytt tallriks-quiz

I dag har jag och A varit på lunch med A:s familj. Jag blev firad i efterskott och fick en massa fina saker, både prylar och blomster. Jag som hade glömt att jag fyllt år! A:s morföräldrar bjöd på mat på ett ställe i parken som var himla somrigt och trevligt. Men -vem åt bergtungafilé med murkelsås och vem åt kalvfilé med tryffelsås? Klura på det ni! 

Kaos -bildbevis

Ja, vad säger man? Så här ser det ut efter ovädret. I dag har vi dessvärre inte hunnit röja upp men i morgon ska det bli ordningen på torpet (slottet!)

Kaos och förödelse!

I morse vaknade vi till kaos och förödelse. Det var som en tornado hade dragit fram. Jag visste att det skulle blåsa, men inte så mycket! Det sjuka är att några tegelstenar från vår mur på uteplatsen har blåst bort. De var fast-murade!!  Helt koko! Några krukor hade också blåst omkull och låg i tusen bitar. Vi har inte kunnat plocka upp det idag för regnet har stått som spö i backen. Det blir nog uppehåll i morgon så får vi städa upp. Det känns lite sorgligt att se kaoset.   :(

Dagen var lugn och skön, jag tycker att regn ofta lugnar ner människor och ger en viss avslappnad stämning. Jag satt instängd på mitt kontor och lapade te och lyssnade på Haydn och vips så var klockan 15 och då beslöt jag mig för att det fick vara nog för veckan. (Ja, alltså jag jobbade också, jag satt inte bara och lyssnade på musik och glodde en hel dag.) Jag kom hem som en dränkt katt och tog en varm dusch. Parkerade sedan i soffan med mint-choklad, te samt några resekataloger. 

Vi vet inte var vi ska resa i sommar. Förslag mottages tacksamt! Ingen solsemester och inget "för exotiskt" av medicinska skäl. Jag hämtade kataloger från t.ex. Sembo och Scandorama för att få inspiration, vi bokar nog inte via något resebolag ändå, men det är praktiskt att se vilka regioner som är värda att besöka och vad som finns att se/göra på de specifika ställena. Jag är inne på antingen norra England, södra Spanien (vill se Alhambra och Grenada!) eller Lübeck (tycker att Hansan är intressant. Torris.). A vill resa till tusen olika ställen beroende på vilken sida han kollar på just då. Lite som ett barn ;)    <3

Sen kom A hem och då lade han i en brasa så satt vi och pratade lite fram och tillbaka. Efter det lagade vi morotssoppa med citrongräs och till efterrätt hallon-mousse med creme fraiche och rom. Pudrade med kanel också. Nu är jag så mätt så jag knappt kan tänka på mat.

I morgon ska jag få sova ut, HURRA! Hoppas inte magen väcker mig tidigt utan att jag får ligga och halvsova länge medan jag lyssnar på vind och regn. 

Hoppas att alla läsare har en mysig fredag och passa på och mys i rugget och samla energin till soligare dagar. Tristess och lågt tempo behövs också. (Snusförnumstig.)

Work the hair

I Top Model -som jag för övrigt kollar innan och utan och fram och tillbaka (samtliga länders produktioner vars språk jag fattar, typ) - gråter alltid brudarna när de blir klippta. What a drama! Sen säger alltid programledaren till dem att "work the hair" så blir de snygga "in whatever"typ.  Och det är det jag ska göra också! :) Jag har fått många kommentarer om min frissa idag. Min kollega började nästan gråta och sa "Förlåt, men jag blev lite chockad". Sött! Andra kommentarer är att jag ser yngre ut, att jag ser rund i ansiktet ut (Men tack! Det var ju just kortisonkinderna jag ville bli av med!!) samt att jag ser mer utländsk ut. 

Rosor

Här är det höst-väder idag och det väntas ännu värre runt midnatt. SMHI har gått ut med storm-varning! :-o  (Jag surfar osannolikt mycket på SMHI:s hemsida.)

A lyckades ändå ta några bilder på min älskade rosor, mellan skurarna.

Den här rosen heter Charles Austin. Snubben den är döpt efter är tydligen en friidrottare från Usa. Vet inte varför de avlat fram en ros för att döpa efter honom men man kan ju inte förstå allt här i världen. Fin är den och den doftar gott. Ser ni att den ser dubbel ut?

Denna rosbuske heter Rumba och det är inte så svårt att fatta, tycker jag. Färgerna är helt fantastiska, det ser ut som om blommorna brinner och glöder! Förra året led den av något mystiskt angrepp av smådjur men den verkar ha återhämtat sig i år. (De frös väl ihjäl, de små otäckingarna. Så går det!!)

Denna klätter-ros heter Schneewittchen och står i den ena sköldpadds-hagen. Jag tycker att den är så gammeldags och romantisk! Den till och med luktar gammeldags -hur något nu kan göra det!? Jag tänker på England när jag ser den.

Som sagt, blygråa skyar i Skåneland. I dag har jag klippt av mig en halvmeter hår. Det blev fint! Och antagligen mycket mer lättskött. Helmer kände inte igen mig när jag kom hem. Eller låtsades han bara. Nu ser jag ut som jag gjorde när jag fick paddorna, det vill säga som när jag gick i fyran. A tycker att det blev jättefint (sa han) och vi slipper dammsuga varje dag nu! :P

Tänkte gå ner och spela fiol nu men jag känner mig alldeles tung i huvudet av trötthet så det blir att tända lite ljus och krypa ner i sängen med en bok. Höra vinden och smattret.

Ändrade planer

I morse susade jag iväg på Gula Faran med en plan bakom örat, nämligen att jag skulle fota våra rosor när jag kom hem från jobbet. Solen sken och himlen var klarblå. Hann ta en runda i trädgården innan jag cyklade iväg, och sonderade terrängen. Konstaterade nöjt att flera av buskarna hade utslagna storslagna blommor i massor olika färger.  Ja, ni som bor i Skåne vet ju vad som hände sen. Himlen öppnade sig och vinden började vina. Riktig höst! Glöm att jag ville ut och fota rosor när jag kom hem blöt och genom-frusen. Jag ville ta en varm dusch och koka te! Rosorna står ju kvar i rabatten :)

Maken är fortfarande en skrutt och det känns väldigt ovant att någon är hemma när jag kommer hem efter jobbet. Det har aldrig hänt innan. Själv mår jag bra men är inne i en trötthets-period, jag lägger mig tidigare och tidigare för varje kväll. Så därför är det läggdags nu!

Top chef och Sous chef

I helgen har jag varit hemma på rekreation hos mamsen och papsen. Det är en lisa för själen att sitta på deras balkong eller i deras trädgård och kolla ut över havet. Som jag har skrivit om innan så är pappa jätteduktig på växter och blommor så det finns alltid något kul att utforska eller lukta på. Och då slappnar jag av! Jag inspekterade allt från pion-knopparna till nyponbuskarna. 

Jag och mamma ordnade grill-kväll och var kvällens kockar. Mamma var Top Chef och jag Sous Chef. Vanligtvis avskyr jag att "dela" köket med någon annan för att jag tycker att folk är i vägen eller är för tafatta eller gör fel. Men med mamma går det jättebra för vi tänker likadant! Jag behöver inte säga vad jag tycker vi ska göra och hur för hon har redan gjort det medan jag tänkte! Vi samarbetar helt enkelt bra. Det är från henne som jag har fått min koka-soppa-på-en-spik-förmåga, vi kan laga god mat på allt! Annars blir jag nervös när andra är i köket med mig men vi brukar ha riktigt trevligt och små-prata och smaka av varandras rätter.

Mamma gjorde en god sallad med semi-kokt palsternacka och morot. Sen var det lök och ruccola och keso i. Godast på bordet tyckte jag! Jag gjorde dels en salsa med tomat och gurka som bas, samt myyyycket persilja i! Jag gjorde även en "röra" med keso, avokado, soltorkade tomater, citron och lite annat. Fräscht och gott, den ska jag nog dippa i någon gång. (Syns att inte maken var närvarande för fotot är suddigt!)

Vi grillade spett med kalkon och fläskkarré. Det absolut godaste att grilla är fläskkarré! Mamma gjorde tomater som hon ugnsbakade i grädde med stark ost och örter på. Mumsigt! Älskar doften av smält ost.

Detta "giftiga" är gräddkokta rödbetor med persilja på. Grädden är smaksatt med pepparrot. Jag älskar ju både rödbetor och pepparrot och jag tycker att rätten var "a match made in heaven"! Jag skulle kunna äta rödbetor varje dag! Tur att jag odlar egna. Visst ser färgerna syntetiska ut? Det är de inte :)

På kvällen drog systrarna ut på Staun och då fick jag mamma och pappa för mig själv. Det var mysigt att dricka te och äta dumle och kolla på tv med dem!

I går när jag kom hem mötte jag min supersjuke make. Han har feber, halsont och är allmänt förkyld. Inte kul för honom alls och inte bra med tanke på omständigheterna för övrigt här hemma med mig så nu är det handsprit och separata sovrum som gäller en tid.

Nu ska jag gå ner och fortsätta spela fiol. Jag blir GALEN och så kan vi ju inte ha det. Ackorden låter hemskt men det är bara att fila på och behålla lugnet.