Biblioteket

När jag och maken köpte vårt hus hade vi flera krav vilka samtliga var rangordnade på en fiktiv lista. Ett av de krav som stod långt upp på min lista var att det skulle finnas ett rum som inte behövde användas till något annat än ett bibliotek. Inte ett rum med bokhyllor och en tv, inte ett sovrum med bokhyllor - inte ens ett vardagsrum med soffgrupp och bokhyllor, utan ett bibliotek, ett läsrum där det fanns ett tema; läsning. Min inre bild var ett rum med varm och engelsk atmosfär. Tjock röd matta och bokhyllor från vägg till tak. Två sköna läsfåtöljer och ett bord med plats för tekoppparna. Mysbelysning såväl som läsbelysning. Ombonad känsla. Maken (anglofil som han är!) var inte sen att haka på. Ett bibliotek var prioriterat! Redan första gången vi tittade på huset (Hmm, förlåt; slottet! ;) ) hade jag biblioteksradarn ute och för mig fanns det bara ett biblioteksrum. Vilken tur att det i angränsande rum låg en öppen spis som kunde hålla tassarna varma under läsningen! Föregående ägare använde rummet som tv-rum och det var egentligen ett ganska givet tv-rum, men att släpa in en tv i samma rum som man ska läsa... njää, snacka om stämningsdödare! När jag läser vill jag inte bli distraherad av något annat. Jag vill koppla av och vila i min läsning. Känner jag inte för att läsa sitter jag gärna bara och tittar på bokryggarna. Läser titlarna och njuter av ordningen och systemet. Tyvärr har jag inget bra foto som visar hela vårt läsrum men här bjuds på en hint om hur jag har det. Drömbiblioteket har vi väl fortfarande inte, det dröjer nog! Men ett rum för bara oss och böckerna finns i alla fall! En detalj som jag gillar särskilt är att rummet i sig självt inte har några fönster. Det gör att det blir lättare att inte tappa fokus för att det händer nå't spännande utanför (vad nu det skulle vara... troligtvis att en av alla tusen pensionärer här går förbi med sin jycke).