Jag har läst någonstans att man måste smaka vissa saker 15 gånger för att man säkert ska veta om man gillar det. Det finns en biologisk förklaring till det, vissa smaker är nämligen svårare för människan att uppfatta och därför tar det tid att vänja sig.Tror ni att man kan lära sig tycka om något?
Jag tror det, bergis! Det finns en hel del saker som jag rynkat på näsan åt första gången jag åt dem. Men jag har gett dem fler chanser och det har gett resultat.
Jag har även läst att i 19 fall av 20 är det man inte tycker om helt socialt betingat, ett inlärt beteende. Det är inte själva smaken i sig man ogillar, man bara tror det (eller skyller på det). Det kan bero på att man tycker att det ser äckligt ut, ha en obehaglig konsistens eller påminner en om något man vill glömma.
Kontentan av detta är att det är ju väldigt få saker som man faktiskt kan tycka illa om i matväg när det väl kommer till kritan; när man har kommit över allt som man tror man tycker illa om och allt som man faktiskt inte smakat vid 15 olika tillfällen så är det ganska få saker kvar, eller hur? Jag blir alltid oerhört skeptisk när folk räknar upp en lång lista på grejer de inte vill äta.
En sak som jag har lärt mig att äta är ingefära ( se ovan!). Jag har stött på det då och då i livet och aldrig gillat det, men långsamt kom jag över någon spärr och nu är det tvärtom; när vi äter sushi är det ingefäran som går först! Den har en svår och komplex smak men när hjärnan väl accepterat den blev den först intressant och sedan något att längta efter.
Annars ogillar jag grapefrukt och musslor. ;musslor för att de ser snuskiga och smutsiga ut. Och så är de sega. Jag får dåliga associationer. Grapefrukt eftersom jag inte kan med den bittra smaken. Men, jag tror inte att jag har smakat grapefrukt 15 gånger än så jag kämpar tappert vidare, då och då ber jag maken om en smakbit. Och jag kan ju faktiskt inte direkt säga att jag inte gillar musslor, bara att de, som sagt, känns snuskiga och är sega. Så vi får väl se...
Ps: Ingen i familjen behöver bli nervös, sojan är förstås inte min utan tillhör honom som tål den.
Jag är varken grapefrukt eller musslor.
SvaraRaderaBök
Precis, konstistensen är nog ofta det som får mig att tycka illa om en viss sorts mat. Jag har svårt för mjölig mat, t.ex. lever och bönor. (typ bruna bönor)... faktum är att jag inte ens kan dra mig till minnes att jag smakat bruna bönor. Blotta åsynen, visst ser de mjöliga och vämliga ut...!? *urk*
SvaraRaderaAnnars tycker jag om att prova nya smaker, är dock för feg att prova själv i min egen matlagning. Tur att inte makarna i Malmö är lika fega då... så man får nya smakupplevelser!
/Sis!
oj 15 gånger det låter mycket, men kan säkert stämma. Jag är för det mesta en allätare och äter nog vad som helst. Förr när man var yngre då var jag såååå feg. Men idag kan jag till och med äta sniglar särskilt när de är marinerade med vitlök. jag tror också att ålder, samt det sociala som du skrev ha en betydelse för vad man tycker om osv.
SvaraRaderafd kinkiga daniella är väl ett praktexempel på detta. nu slinker allt ner, även det som har underlig konsistens. sniglar kan jag inte förmå mig att äta igen (de är sniglar, helt enkelt!), och bruna bönor har jag ätit, om inte femton ggr, så åtm 8-10. det får räcka.
SvaraRaderainnan var det köttfärs (torrt), paj (torrt), avokado och banan (kladdig konsistens i munnen), baljväxter (mjöligt), frukt i mat (frukt är efterrätt), brunkål, lingonsylt och gelé (för sött, mat ska vara salt) osv.
så tänkte jag "get over it", och insåg hur mkt jag missat! korkat och inskränkt, men bättre sent än aldrig! =)
puss från pucko-pyro.
och btw, lärt mig i skolan att man måste ha tålamod med småbarn i avseendet, att de har lång tillvänjningstid på nya smaker. men jag visste inte att det var så många ggr även för vuxna.
SvaraRaderapluggpyro.
Tror det ligger mycket i det du skriver... Själv har jag svårt för blodpudding enbart för att jag funderar för mycket på vad det egentligen är jag äter, men när jag stänger av tankarna på just det där med blod så tycker jag faktiskt att det är riktigt smaskens.
SvaraRaderajag har återupptagit leverpastejen efter flera års frånvaro efter att jag insåg var det var, och det är så gott och mitt blodvärde är mööö bättre :)
SvaraRaderaJag är gnälligast i stan när det gäller smak och mat tyvärr, jag gillar nästan bara korv och potatismos och köttfärsås och spagetti.....
SvaraRaderaÄter vi fisk får jag klökningar, äter jag visst kött är det detsamma och så är det med massa mat, så drygt och jag pallar inte tvinga mig för när jag gör det så slutar det med att jag kräks upp.