Om detektivromaner.

Om man ska köpa en pocketbok och går till pocket-avdelningen finner man att minst hälften av alla böcker är deckare. Man kan dra slutsatsen att deckare tillhör den mest populära genren. Väl så. Jag är en person som läser mycket populärlitteratur och ändå kan jag inte hålla reda på alla dylika författare och upptäcker ständigt nya. Kreti och Pleti pysslar ihop små värdelösa böcker. Men vem är egentligen deckardrottningen? Jo, det är ju självklart Agatha Christie. 

Agatha Christie skriver pusseldeckare av världsklass. De är precisa i sin information, varken för mycket eller för lite. Hon anstränger sig inte för att lura läsaren utan ge oss alla ledtrådar vi behöver. Ändå lyckas vi sällan. Hon skrev alltså riktiga pusseldeckare. Lösningar som ter sig självklara när man väl vet om dem. Färgstarka karaktärer. Humoristiska. Förnuft och intuition i ett. Raffinerat!

Och varför finns det då inga Christie-böcker som pockets? Det kan man verkligen fråga sig. Deckarnas deckare! Hon har fått ge plats åt andra deckare som är ungefär en tiondel så bra. Många av dagens deckare är skrivna av riktiga klåpare. Bihandlingarna upptar 90 % för att förvilla läsaren samt hålla läsaren någorlunda intresserad genom hela boken. Själva gåtan är det oftast klent bevänt med. En långsökt historia man inte ens hade kunnat gissa sig till. Berättelsen är kryddad av diverse tekniska termer och ofta massor av råhet. Både svenska, amerikanska och engelska deckare har samma sjukdom. Jag fattar inte att de kan sälja så mycket. Tröttnar inte folk? Har någon någonsin löst någon av gåtorna? Fanns ens chansen? Jag har läst många sådana där och det är inte många som jag hade velat beteckna som deckare ens, mer som romaner om en polisstation eller dylikt.

Jag tycker att det är sorgligt att Christies böcker få stå tillbaka för dessa skitböcker. Författarna är ofta dagssländor och böckerna går inte att skilja sinsemellan 2 dagar efter man läst ut dem. Det är inga rediga grejer alls. Det som gör mig upprörd är att det finns så många exakt likadana historier som står och tar plats. Jag har aldrig läst en raffinerad nutida deckare. Spännande romaner, ja. Karin Fossum skriver t.ex. oerhört mästerligt (få kommer dock upp i hennes kalibrer). 

Jag tycker att det är sorgligt att se hur deckare av låg kvalité jämförs med Agatha Christie (Eller Doyle för att ta ett annat exempel). Folk verkar tro att vem som helst kan skriva en deckare och uppenbarligen kan ju vem som helst få en utgiven men det är också allt. Man måste ha ett väl utvecklat tänkande för att skriva en deckare. Inte bara en idé om att mörda en miljard människor på makabra sätt och blanda i lite diskbänksrealism. Nej nej så går det inte till.

Visst finns det en del hyfsade svenska deckare man knappast någon som har ens en chans att konkurrera ut en äkta pusseldeckare. Någon sådan har mig veterligen inte författats på länge. Bra, nu har jag lättat mitt hjärta angående detta som brytt mig så länge! Frågan kvarstår, hur får man böckerna tillbaka till affärerna?