Lättsmält frukost.

Det börjar bli riktigt segt att gå upp på morgonen, nu. Trögt. Trött in i märgen. 

Då är det inte dumt med en kärleksförklaring till frukost. Känns lättare att vingla ner för trappen med halvstängda ögon och felknäppt skjorta med tusen av dagens krav i huvudet. Och det är ju så kärleken ska vara, något som gör vardagen lättare.

Om att inte ge upp.

Det är väldigt lätt att ge upp saker. Man kan ge upp värderingar, planer, byggprojekt hemma, relationer, tråkiga böcker... och växter. Det är bekvämt att ge upp saker. Strunta i att lägga ner tid energi och tankar, strunta i att kämpa. Men hur vågar man egentligen ge upp när man inte vet säkert att man gör rätt? Alltså, bättre att försöka lite för mycket än lite för lite. 

Växter. Jo. De har en själ för mig. Vissa mer än andra. Det känns sorgligt när jag ser att en växt är utom räddning. Oftast slänger jag den då och köper nytt. Men det är inte alltid jag kan med det. 

Vårt lime-träd till exempel. Det kom i vår ägo som bröllopspresent av en mycket kär gemensam (numera!) vän, E. E var den enda som tänkte på att ge oss en växt i present. En växt till det växt-älskande paret, en växt som skulle omhuldas och näras och skötas genom åren precis som vår relation. Självklart kom det spinn på det, äckliga små-bovar som fick vår lime-planta att tappa blad för blad... det var sorgligt! 

Men jag kunde inte slänga det. Jag sprayade intensivt med såpa-vatten. Det struntade de i. Jag sprayade med betydligt mer barnförbjudna insektsprodukter. Inget resultat. När våren kom med sina varmaste dagar återstod en väg: hospis. Jag satte ut limen utomhus i en halvskuggig men lä hörna. 1 % av mig hade väl inte gett upp, för jag fortsatte att vattna. Sakta men säkert började det att återhämta sig.

Ni ser, det lever i allra högsta grad! 

En betydligt oviktigare växt är min azalea. Jag köpte den inför första advent eftersom jag älskar azaleor och denna var stor som en jätte. Ju mer desto bättre, vet ni. Den tappade alla blommor men jag hade envist kvar den. Det var nog mer på grund av tur än omtanke. Den hade varit lätt att slänga och tacka för säsongen, vilket alla rådde mig att göra. Men när jag såg hur limen återhämtat sig fick azalean också åka på semester. Inom en vecka blommade den så här!

Växter är som livet. Om man ger upp något kommer man med 100 % säkerhet att misslyckas.Då har man bestämt sig för det. Om man fortsätter kämpa mot alla odds är det inte 100 % att man misslyckas. Valet är enkelt, eller hur?

(Och jag kommer hela mitt att titta i backspegeln och vara nöjd över att jag inte ger upp.)

Premiär!

Länge har jag gått och lurat på när det är dags. Man kan aldrig veta säkert förrän det är för sent att ångra sig. Men min mat-glada instinkt sa mig att nu är nog rödbetorna klara. Och visst var de det!

Ett gäng drog vi upp, både små och stora, men de flesta lämnade vi kvar. Sen kokte vi dem och åt med bara smör och salt. Det finns inget som är så gott som hemma-odlat!

Det är oftast det enklaste som är det godaste. Fina rödbetor ska njutas med smör eller en bit äkta feta. Nu ångrar jag att jag inte satte två rader betor, minst. Det får bli en vishet till nästa år. Förra året blev de förresten också jättefina.

Ja, på något sätt eller väl hösten här nu, eller i alla fall sensommaren. Skördetiden har kommit igång.

Morotsstuvning

Första veckan på juristprogrammet kom jag att språka med en söt Österlen-tjej. Samtalet leddes snart in på mat och rätter som fallit i glömska sedan barndomsåren men ändå var värda en rennäsans. Vi enades snabbt, efter att ha gått i genom både kåldolmar och pannbiffar,om att den mesta negligerade rätten i svensk matkultur måste vara morotsstuvning. Rörande consensus infann sig. Vi båda hade ädla minnen av stuvande morötter i en gräddig sås som puttrade hemtrevligt i en kastrull. 

Det är väl nästan omöjligt att två människor, vars själar förenats över morotsstuvning, inte var av samma skrot och korn. Jo, visst var vi det. Jag och T (som jag snart kom att kalla henne) hade en ansenlig lista med gemensamma nämnare. Redan den eftermiddagen gick vi hem till hennes studentkorridor och stuvade morötter. De stuvande morötterna blev till en tradition som oftast ackompanjerades av en amerikansk dokusåpa; Temptation Island, Bachelor, Top Model... varje temin visades en ny säsong av något dylikt och denna veckodag blev veckodagen även för morotsstuvning.

Således, morötter har stuvats under tusentals förhållanden (nej, naturligtvis inte, så lång tid tog det inte för oss att ta vår examen). Under ösregn med blöta tighta jeans, under stekande hetta med brännbolls-turnering pågående utanför fönstret. Under tystnad med tusen tankar malande på olika håll, under ivrigt pladdrande och avhandlande allt möjligt. Under tenta-press med tusen paragrafer i huvudet och efter tenta-resultat då vi svävat på oövervinnerlighetens små moln. Ivriga före nations-utgångar, trötta och hungriga dagen efter nations-utgångar (...). 

När jag skulle tjusa A gjorde vi det med hjälp av morotsstuvning. Han tyckte att det hela var mycket märkligt men höll god min. Han trodde nog att det var ett skämt tills han verkligen satt där med maten framför sig. Tjusad blev han uppenbarligen ändå, förresten.

Jag tror ni hajar, morotsstuvning var för oss det konstanta inslaget. Till varje svensk författning har vi stuvat en morot, för att sammanfatta. (Observera kulören vald till detta konstaterande.)

Min vän bor nu många mil härifrån och jag saknar henne mycket. Därför hedrar jag henne och vår 7.5 år långa vänskap med att stuva morötter idag. Jag vet att vi inte brukade ha persilja i och att vi oftast hade köttfärsbiffar till, men anden och själen är densamma både hos mig och morotsstuvningen, liksom hjärtat fortfarande klappar lika hårt för er båda. 

Drömmar.

I går förmiddag trampade vi iväg mot stadsbiblioteket för ett litet uppdrag som länge har brytt mig. Jag skulle låna böcker för djupstudier i vissa små ämnen och detaljer. Så här sitter jag och skiljer agnarna från vetet.

Vad ska jag ha den informationen till? Jo, jag hade planerat att skriva en bok. Eller rättare sagt, jag ska skriva en bok. Jag är faktiskt rätt säker på att jag kommer att göra det. Är det inte rätt förmätet att vara säker på det, kan man då fråga sig. Jo det tycker jag också. Ända sedan jag var en liten plutt har jag vetat att jag ska ge ut minst en roman. Det är inte likt mig, jag är vanligen en realistisk person som snarare riskerar att ta ut olyckor i förväg. Under 5 år på universitet trodde jag alltid att jag skulle kugga varenda tenta. Under hela min orkester-aktiva period var jag i princip säker på att jag en vacker dag skulle bli petad på grund av att jag spelade mycket sämre än alla andra. Och varje gång min chef kommer in till mig är jag säker på att jag ska bli avskedad eftersom jag ställt till det på något sätt. Så, det är inte direkt så att jag brukar gå runt och tro stordåd om mig själv. Men i detta fall gör jag tydligen det (antagligen mot bättre vett). Nåväl, referenslitteraturen är hemma och vi får väl se över åren om boken blir färdig.

Därefter, snabbt till en mer omedelbar njutning...

Malmö Glassfabrik! De gör all sin glass själva i lokalen och det smakar hemmagjort. Jag valde mintchoklad och hallonsorbet och A valde flädersorbet, jordgubbssorbet och citronsorbet. Mintchokladen var ljuvlig, jag föredrar glass framför sorbet.

Sen traskade vi i parken ett tag och spanade på blommor och fontäner och allt möjligt.  Jag gillar den typen av parker bäst som är lummiga och äng-liknande. 

Sen, såklart, så drog det ihop sig på himlen på bara en minut. Vi hoppade på cyklarna i ilfart. Om vi hann hem? Nix. Men jag börjar bli van nu!

Fredags-klassiker

Hemifrån min familj har jag med mig att vi ofta åt utskuren biff eller ryggbiff, hemmagjorda klyftpotatis, sallad och vitlökssmör eller sås, på fredagarna. Inte varje fredag, men ofta. Det var gott och lätt, när mamma och pappa var trötta men vi ändå skulle ha en lång och mysig middag. Denna tradition har jag fört vidare till mig och A och vi åt ofta detta som studenter på fredagskvällarna. Som student-mat blev det riktigt festligt och lyxigt. Sedan vi flyttade till hus har traditionen fallit lite i glömska men i veckan kom jag på att jag ville upprätta den igen. Kvällens meny var därmed satt! Såsen smaksatte jag med grönpeppar och rosépeppar. Smakade fredag ända in i hjärtat!

Jag är så glad att det är helg nu. Det bästa med helgen är sovmorgon! Det är det första jag tänker på varje morgon när väckarklockan ringer; hur långt är det kvar till nästa sovmorgon? Nu är det dessutom bara 14 dagar till vår semester också, ofattbart härligt.

I dag har jag varit arg på flera av mina kollegor (helt isolerade händelser). Vissa har fått sig en skopa. Det har bara varit småsaker som jag har känt mig nödgad att protestera mot. Vissa saker knep jag dock näbb om, man ska välja sina strider. Eller invänta rätt tidpunkt. Jag glömmer aldrig något, på gott och på ont, både för mig och andra. Jag blir helt trött i huvudet på att vara arg på folk. 

A har köpt en ny racer-cykel. Nu kör han till jobbet på 9 minuter och 40 sekunder. Själv trampar jag på i godan ro som vanligt. Det finns kaniner längst vägen och dem vill man ju inte missa. Dessutom måste jag hinna läsa på löpsedlarna :P

Nu står det chokladpudding på kylning och A har värmt vetekudden till mig. Jag läser en jättebra och mysig bok just nu så jag bara väntar på att få krypa till kojs. Den utspelar sig i Dublin, jag valde den för att komma i rätt Irland-känsla. Hoppas nu inte svininfluensan och min medicin hindrar oss att åka... då kreverar jag!! Men det varken vet jag eller kan göra något åt i kväll så nu parkerar jag mig i soffan istället för att slösa energi på det! :)

En Bok-bok.

Jag har många konstigheter för mig. Jag är generellt väldigt rigid och vill att saker ska vara på ett visst sätt, helst så som det alltid har varit. Annars kan jag bli ganska grinig. Jag har även vissa små egenheter som egentligen är oförargliga men som kanske kan framstå som lite koko. Men det struntar jag i

En sån här egen och konstig företeelse som jag ägnar mig åt i livet är

Bok-boken

Bok-boken presenteras här ovan. Detta är precis vad det verkar, alltså en bok där jag express-refererar de böcker jag läst. En snabb samlad bedömning samt ett siffer-betyg. En stjärna framför titeln talar om att jag har boken i min ägo. 

Varför gör jag detta? Jo, jag kom på mg själv att ofta försöka dra mig till minnes vad jag hade läst på sistone, och hade då ingen aning om det! Ännu värre, när någon drog ut en bok ur hyllan och frågade om den var bra och jag inte ens kände igen titeln. Det kändes sorgligt att böcker bara föll i glömska, både bra och dåliga. 

Nu har jag bok-bokat i fem år! Det är roligt att bläddra i den och minnas. Vissa av böckerna har jag läst om och jag kan konstatera att jag gett dem helt olika bedömning. Därav dras slutsatsen att huruvida vi tilltalas av en viss bok eller inte beror mycket på yttre omständigheter, som vilket humör man är på och vad man har för erfarenheter.

Och om inte annat, så är den ju snygg!

Bokrecension: Blå dahlia

Tillsammans med sina två små livliga söner flyttar den unga änkan Stella tillbaka till sina barndomstrakter i södra USA. Här har hon fått både bostad och jobb på det anrika Harper Handelsträdgård. Hon avskräcks varken av huset eller av dess ägarinna; den stentuffa Roz Harper. I närheten bor också den oborstade men snygge landskapsarkitekten Logan Kitridge. Snart inleder Stella och Logan en het romans. Men det finns någon som inte är glad åt deras kärlek? Ett kvinnligt andeväsen stör ofta Stellas nattsömn. Kan det vara någon som tidigare bott på Harpers Handelsträdgård? Vad har hon för ett förflutet som inte lämnar henne någon ro?

Ja, ni kan säkert gissa varför jag ville läsa denna bok... helt klart på grund av andeväsenet som omtalades på baksidetexten. Jag har inte tidigare läst något av denna författare men sett hennes namn här och där på bok-reor och pocketböcker. Lite nyfiken har jag varit, därför bestämde jag mig för att chansa.

Sammantaget kan sägas att boken var en riktig semester-bok! Lättläst och underhållande. Ganska fånig emellanåt, allt är lite väl sött och romantiskt för att vara verkligt. Den är väldigt amerikansk; stereotypa könsroller, småstadsidyll, jakten på det perfekta livet... Men, den är mysig att läsa! Jag ryser behagligt när spökkvinnan nynnar vaggvisor i den gamla fina herrgården om nätterna. Berättelsen utspelar sig på en plantskola och hur gemytligt är inte det för en sådan som jag? Boken är tydligen en första del av en triologi, jag kan tänka mig att läsa de kommande delarna, särskilt som gåtan om spöket aldrig blev riktigt löst...

Fjärran smaker

För ett par timmar sedan låg jag och läste i min säng när maken dundrade upp för trappan, nyss hemkommen från jobbet. "Har du kollat ut?!". Nej, jag hade ju haft ögonen i boken. Ute var det kolsvart! Vi gick ut på balkongen och såg värsta film-molnen! Ett riktigt åskoväder. A hann knäppa några bilder innan himlen öppnade sig och åskan brakade lös. Det håller på än.

Mysigt, tycker ni inte?! Ett tag kunde vi knappt höra vad den andre sa. A gick upp på vinden och knäppte bilder från takfönstret, jag stannade nere i soffan med två sköldpaddor som tittade sig nyfiket omkring. Ute är det skymnings-mörkt av de tunga molnen.

Igår stod välkomst-kommittén beredda igen! Mamma och Pappa kom ju från Jersey och Paris. Jag gjorde afternoon-tea med smörgåsar och muffins. Nya sylten fanns på ost-mackorna.

Jag och mina systrar är så bortskämda så att vi får alltid rese-presenter när mamma och pappa varit ute och flängt. Trots att vi är vuxna nu... Denna gången fick jag en hel del som gick i matens tecken...

Lemon-curd, mums! Man kan ha det både på kakor och tårtor och på mackan, särskilt på scones tillsammans med färskost. Vidare fick vi te, min favoritregion Yunnan. I paketet med kossan är det fudge -och vilken fudge sen! Så mjuk och mjäll. Försvann i munnen så fort man fick in den. Grädden som Jersey-kor gör är mycket fetare än vanlig grädde -och godare! I alla fall om man får döma av fudgen... Och sen fick vi något jag aldrig smakat förr, visste inte ens att det fanns. Det är en specialitet från Jersey som man har på scones. Det består av cider som kokat ihop tillsammans med lakrits och kryddor, typ kanel och nejlika. Konstigt?? Ja! Men det var gott, på ett märkligt sätt. Och det ska bli spännande att prova det med stark ost.

Magen är inget vidare och aptiten likaså. A mutar mig med varm choklad och korvmacka, han känner mig allt! 

Förresten, vår fina syrén vid grinden är till viss del ett minne blott; brevbäraren sa till min mamma att han fick grenen i huvudet varje gång han lämnade post åt oss. Haha! Nu har pappa sågat av en stor del. ;-(  Men jag vill ju ha min post... (Inte räkningarna.)

Röda vinbär.

Nix, jag har inte flyttat till Antarktis. Jag har bara haft en del annat för mig; finbesök av kusin och systrar (eftersom Kusin A och Syster J skulle vidare till Amsterdam på semester och ville hälsa på och få logi innan flyget gick dagen efter), sett Harry Potter och Halvblodsprinsen (yeeeey!!), legat på soffan och läst samt organiserat bland mina teer. Och jobbat förstås. 

I dag öste regnet ner när jag vaknade men vinbären har varit mogna så länge nu att de snart blir dåliga så jag drog på mig regnkläder och gav mig ute i slottsträdgården. Vi har tre stora röda vinbärs-buskar och en pytteliten svartvinbärs-buske. Plockade och plockade och fick hjälp av A ett tag också. Efter ett par timmar gav jag upp, då hade vi plockat över 4 liter men det fanns ändå en massa bär kvar!

Vad gör man egentligen med så mycket röda vinbär?

Jo, häll dem i en gryta...

...tillsammans med socker, jordgubbar, ingefära och...

...rabarber. Då blir det...

...sylt! En massa sylt!

Men... jag har drygt hälften av bären kvar. De står i kylen i väntan på att inspirationen ska komma, vad gör jag med dem? Skulle gärna göra saft men jag har ingen sil-duk. Oavsett, tror jag inte att inspirationen kommer i kväll utan i morgon så jag kan ta det lugnt i soffan. 8)

Trevlig lördag-kväll på er, folket!

Göromål som Harry hjälper mig med.

Jag älskar Harry Potter-serien. Det är några av mina absoluta favorit-böcker. Jag är även väldigt förtjust i att lyssna på cd-böcker. Varför? För att jag gillar böcker och att få saker gjorda. Effektivitet. Sysslor bara blir fixade utan att man tänker på det, inget blir särskilt tråkigt! 

Saker som man kan göra medan man lyssna på Harry Potter och dödsrelikerna följer nu här...

Rensa bort döda blommor och ogräs från trägårdskrukorna. Glöm inte att vattna också!

Baka bröd på rismjöl, bovete och julmust. Kladdigt men gott! (Stående pålägg till premiär-mackan är rökt korv.)

Baka choklad-muffins med hela hallon i. Mums! (Men vilken ful en som fastnade på linsen!)

Sortera i smyckeskrinet. Var sak på sin plats, helst färg-koordinerat också. 

... och kanske det viktigast av allt; lägga sig ner och sluta ögonen i sängen. Koppla bort omvärlden för ett tag, se huvudets fantasibilder framför sig samtidigt som kroppen blir tröttare och mer avslappnad för varje minut. Godnatt-saga är underskattat!

Ps: CD-böcker funkar förresten jättebra när man vill gå ut och traska i friska luften för att få lite motion. Men sånt håller jag inte på med just nu förstår ni. 

Bi-holkar

Stora missförstånd efter gårdagens inlägg. Det var inte bi-kupor A byggde utan bi-holkar. Något ovanligare. Detta har han gjort för att locka till sig bin. Han gillar bin och då särskilt att fota bin. Nära, så att varje litet ansiktsdrag syns på bi-stackarn. Holkarna ska tydligen placeras i öster för där blir det varmt och gott, och sedan flyttar bina in som om de skulle ta in på hotell. Ännu för tidigt att säga om projektet har lyckats.

Grannarna lär undra vad det är för något vi har satt upp här och var i trädgården.

Känt mig lite skruttig denna dag också. Maken var snäll och övertog jobbet i trädgårdslandet som jag borde ha gjort idag.

Se så fint det är rensat! Rödbetor, morötter och romansallad. Bakom romansalladen är det nu tomt, jag tror att jag ska så en rad romansallad igen för det är alltid användbart och det kommer upp så snabbt.

Squashen har börjat blomma, alltid något. Om det kommer frukt på återstår att se men tron är klen. Pappa sa att jag kanske vattnat för lite. Squash är jätte-törstiga!!

Sen gick vi till ett köpcenter i närheten. Skulle köpa ett par blommor till tvättstugan (se nedan för vidare info).Det var klibbigt och jobbigt väder och jag kände mig allmänt tjurig,förkyld och ofräsch. Då möter vi ju förstås en av A:s närmsta kollega sedan ett par år tillbaka som glad i hågen rusar fram och ska hälsa. Varför är det alltid så!? Jag såg ut som en uteliggare med blekt svullet ansikte och rufsigt hår. Outfiten för dagen var en mimmi pigg-tröja från Kapp Ahl:s barnavdelning. Kollegan var ytterst piffig och fräsch. Hon måste fått ett fantastiskt första intryck av mig. Nu tror jag att det kommer gå rykten på byrån om A:s sunkiga baglady-hustru, alla kommer chockat att föra detta vidare och önska att det var de som hade bevittnat den tragiska bilden.

Så då gick vi hem och lagade köttbullar, gräddsås och rårörda lingon. Det brukar vara makens mat-förslag men idag var det faktiskt mitt. Jag har sorterat alla mina recept-urklipp som blivit liggande, och klistrat in dem i min pärm. I går stor-städade jag tvättstugan (trädde till och med nya tvätt-linor!!) så i dag tog jag itu med det som låg längst ner i tvättkorgen. Vågar knappt säga vad det var... juldukar och julgardiner. Driftigheten var på topp i januari. Inte...

Nu har A gjort hallon-glass, hoppas den har frusit nu så jag kan få smaka!

Pesto med dill

Jo, jag har ju tidigare nämnt att det blåst rätt hårt här i Skåne-land på sistone, och ovan är en bild som bevisar att vinden dessutom är oerhört ensidig och tjatig, den blåser ju bara från ett håll! Det är en av de där pion-vallmoarna (hur man nu böjer vallmo till plural...) som fått alla sina kronblad på ena sidan avblåsta. Men visst är färgerna fina?

I går efter jobbet kom mamma och pappa hit. De ska till Paris och Jersey och mellanlandade här nere för att i morse åka vidare genom Europa. Vi hade en allmänt mysig fredag-kväll. Jag lagade lax, nypotatis och grönsaker (cocktail-tomater, squash, morötter och fänkål) rostade i citron.  Till fisken provade jag att göra pesto på dill, prästost och mandel. (Recept från senaste Alltommat.) Det var ett gott tillbehör men ännu mer dill i nästa gång gör det nu ännu godare. Nu har jag en stor skål med sådan pesto i kylen, undrar vad jag ska göra med det... tänkte inte på att det inte var nödvändigt att göra 12 portioner! 

Efter maten tog vi en promenad under åskmolnen. Pappa stannade hemma och klippte häcken. Han fick klara instruktioner att behålla så mycket som möjligt av den delen som vetter in mot gubb-fanken!!

I dag vaknade jag med halsont till max :( Hoppas inte att jag smittat mamma och pappa som ska vara pigga och glada under sin resa. Humiran får jag nog hoppa över ett par dagar. Dessutom är magen inte alls bra allteftersom mitt kortison trappas ut, så jag går på låg växel här idag. Men vad gör det!? Jag har inget jag direkt måste göra utan har tid att skrutta omkring här hemma och småpyssla med allt möjligt. Vädret är ruggigt så man missar inget solsken heller. Nu gick A ner i källaren för att bygga en bi-kupa. Vad får han allt ifrån? Med det är skoj att vara gift med honom! :D

Högsäsong

Nu har det blivit lite vegetation runt fågel-bassängen så spa:et är mer välbesökt nu än för några veckor sedan. Högsäsong! Det är så gulligt, för fåglarna står ibland i turordning och väntar medan andra ska bada klart. Undrar om de skvallrar under tiden? Jag försöker komma ihåg att fylla på badet varje dag men det avdunstar snabbt när det är så varmt ute så ibland är det lite väl torrt. Det blir någon konstig utfällning på botten som är röd, men jag tycker det är snyggt så det får vara kvar! :D Lammöron, lavendel och kryddbuskar runt omkring, förhoppningsvis luktar fjädrarna gott efter badet. ;)

Vädret de senaste dagarna har varit rätt dramatiskt. Det blåser hårt så våra krukor utomhus välter ideligen. Det har kommit många kraftiga skurar plötsligt och flera gånger har det åskat.

Här är lyktan jag köpte i fredags, den har kommit väl till användning. Efter många långa tropiska nätter med orolig sömn var det skönt att kunna vädra igenom sovrummet innan läggdags och krypa ner i sängen och njuta av att dra över täcket. Jag har tänt ljuset, kokt kamomill-te och legat och läst. Kan inte hjälpa att jag njuter av att åskan mullrar, lågan fladdrar och jag hör blåsten. (Man ser ju till och med mig svagt i spegeln när jag ligger och läser, det har jag inte tänkt på innan!)

... och så här ser den ut på långt håll. Jag bara väntar på att jag ska riva ner den, jag är världens klantigaste människa så jag skulle inte tro att den lever till jul.

Äntligen snart fredag! I dag har vi som vanligt städat huset, bäddat rent och småplockat inför helgen. Snyggat till inne-växterna, plockat in blommor och sorterat undan sånt som samlats under veckan. Nu luktar det gott av nytorkat golv och dammade ytor. Det var länge sen jag var så här fysiskt trött, jag sover 9 timmar per natt men vaknar ändå som en döing så helgen är riktigt välkommen! 

Rabarber-muffins.

Frågan är om jag inte måste ta ett sabbats-år från mina systrar; de gissade rätt på alla sex tapas-rätter från i fredags. Är det normalt att känna sin syster så väl? Duktigt av er! :) (J hade alla rätt och D nästan alla rätt.)

I dag har jag fått bita ihop och genomlida dagen trots en mage som inte spelar samma stycke som jag. (Haha.) När den äntligen tog lite siesta och jag skulle hoppa på Gula Faran och trampa hem så började det regna. Såklart!! Kom i alla fall hem, tog en varm dusch och hade en räv bakom örat. Räven var en plan att försöka muta magen. Bakade muffins för att se om jag kände mig lite bättre (Jo! Jag lovar att det var därför. Och inte blev jag sämre i alla fall!) 

Jag kokade ihop kanel, rabarber och socker till en liten kräm. Sen gjorde jag muffin-smet på bovete-mjöl och äppeljuice. Fyllde formarna med ömsom kräm ömsom smet. Blev mumsigt! Intogs varma med te framför tv:n. Underbart hur kompotten var lite lös i mitten. Nästa gång blir det nog en choklad-kräm av något slag.

Min snälla syster var ledig idag och gick hit till slottet. Hon hade rensat en del rabatter åt oss. Gulligt av henne! 

Nu ska jag lägga mig och läsa ut min deckare. Jag beställde förresten böcker från adlibris i helgen. Vittjar mailen en gång i timmen för att se om de skickats iväg än :P

Asian BBQ i den tropiska hettan.

Lördagen var förmodligen årets varmaste dag hos oss hittills. Hu vad hett! Man går inte många knop i så'n värme.

Halv sju när det svalnat en smula kom A:s familj på middag. Jag hde komponerat en lite asien-inspirerad BBQ. Som fördrink gjorde jag en drink med smak av mynta, ingefära, päron och citron. Frisk och god och lite sting i. Alkohol-fria drinkar kan annars bli lite väl barnsliga och mesiga i smaken men denna var lite mer vuxen. 

Grillen gick naturligtvis varm. Vi grillade kyckling och till det åt vi ris, sesamsallad och rabarber-chutney. Sistnämnda hittade jag i Alltommat och var busenkelt; kokte ihop salladslök, rabarber, citron, socker och chili. Minst lika gott som mango-chutney fast lite svenskare. Prova!

Hilma fick också lite mumsigt, men Helmer ratade allt som serverades dem. Hilma älskar verkligen smultron men jag ransonerar de lite för jag är rädd att hon ska få ont i magen eller få en socker-chock.

Kvällen blev lång och varm och vi satt ute länge. Framåt halv elva tog vi en promenad och det kändes som om man var utomlands och promenerade hem från restaurangen man hängt på hela kvällen. Svägerskan J var gullig och diskade åt oss, vår diskmaskin är ju sönder :( Vi fick en jättefin växt av A:s föräldrar,  det ser ut som en hibiscus på stam, i en vacker mörkröd färg. Lär synas här på bloggen för eller senare.

I dag har regnet hängt i luften men inte en droppe har kommit! Det är tryckande och åsk-fuktigt. Jag har haft rätt ont i magen så jag har roat mig med att bada sköldpaddorna (Nej, det kan inte simma. De är landsköldpaddor!!) invigt min nya mangel (köpte den igår och den manglar sååå platt på ingen tid alls, kan jag konstatera nöjt) planerat resan till Irland, legat och läst, städat i mitt smyckeskrin, tvättat... ja, söndags-sysslor helt enkelt. Skönt. Nu ska vi göra lite macka och te och sedan blir det nog stryka framför tv:n hela kvällen.

Förresten, vet ni vad jag fick till frukost? Korvmacka och varm choklad. Kan det bli en bättre början eller!?

Pion-vallmo

Påtal om att peta ner frön i jorden och glömma bort dem; här är ett annat exempel. De kallas pion-vallmo och kan tydligen se ut lite hur som helst, både som vanliga vallmo modell större och som pioner. Men de är stora! Större än hela min utspärrade hand (som i och för sig är ganska liten). Underbart är dock kort, i dag tappade de alla sin kronblad. Varför vet jag inte men det satt små rapsbagge-bovar på stjälkarna så de kan ha med brottet att göra, inte alls möjligt. Jag gick loss på dem med såpa-vatten och hoppas att de ska halka av samt få såpa i ögonen. Grymt, men livet är grymt. Undrar hur de andra kommer se ut? Finns en massa knoppar på stjälkarna bredvid.

La Roche

Vet ni, idag har mina föräldrar varit gifta i 33 år. Det ni! Vi skickade en blombukett till dem. Det är de värda för jag tror att både jag och mina systrar är helt eniga om att de är de bästa föräldrar man kan vara och de har gjort ett bra jobb i äktenskapet, både med oss och med varandra. Hoppas det blir minst 33 år till. Tusen grattis till dem tycker jag!

Förra fredagen var ju jag med en vän och åt tapas på ett ställe som heter La Roche. Det var så himla gott att jag beslöt att gå dit med maken idag efter jobbet. De har ett hel-spanskt tema och lagar verkligen maten så det smakar spanskt och med rätt råvaror. Värt varenda öre! Klockan 14:58 var det nog för mig på jobbet så då stängde jag av datorn och strövade på stan ett tag. Köpte två klänningar, en stor ljuslykta och lite annat på rea. Halv fem träffade jag A på restaurangen. Nu till det primära; vem åt vad? Vi åt tre rätter var, nämligen...

Baskisk gryta. Chorizo, potatis och paprika kokt i vin och vitlök.

Getost inrullat serranoskinka.

Potatis-omelett från ugnen med timjan och honung. 

Jätteräkor kokt i vitt vin, olivolja och vitlök respektive tre spanska ostar med rödlöks-marmelad.

Lammkotletter med mango-sås.

Inte alldeles lätt! Kombinationsmöjligheterna är ju rätt många men finfina priser väntar! ;)

Nu ska jag se på New York real Desperate Housewives, fullkomligt lagom en fredagkväll i den tropiska hettan. A har rensat jordgubbar men jag kommer säkert somna med andra gubben i munnen! Ha en trevlig fredagkväll allihopa.

Bokrecension: Leka bland vuxna

Leka bland vuxna av Sophie Dahl 

Kitty växer upp på den engelska landsbygden med sin mamma, syskon och morföräldrar. För Kitty är tillvaron himmelsk men hennes mamma Marina är en intensiv och rastlös själ och tillfredsställs inte av familjelivet. Hon längtar efter spänning och när hennes guru säger att Marinas framtid finns i New York tar hon alla barnen och flyttar dit. Förutom Kitty som lämnas ensam kvar på internatskola. Där blir tillvaron allt mer outhärdlig och när hon till slut får komma till New York drömmer hon om att få leva konstnärsliv bland Manhattans societet. Men gurun har andra planer för familjen som han har i sitt våld. Han tar dem med till sitt ashram där de i stället ska leva ett asketiskt liv. Där står allt inte riktigt rätt till och till slut tvingas familjen att fly tillbaka till England. Där gör Kitty allt för att hålla ihop familjen medan Marina söker efter lyckan. Kitty får allt svårare att hålla ihop familjen och börjar leka en farlig och utmanande lek bland vuxna...

Vi börjar med författaren; ja, det är modellen Sophie Dahl som har skrivit boken och ja, hon är släkt med barnboksförfattaren Roal Dahl, det är henne morfar. Så var det avklarat.

Jag föll för framsidan, visst är den intagande? Måste också erkänna att jag också var lite nyfiken på en modell som skriver romaner.

Innehållet då? Jo, jag sträckläste den. Språket var så enkelt och humoristiskt och passade så väl in i den halvt tragiska och halvt dråpliga historien. Jag ville så gärna veta hur det gick för lilla Kitty och det hände hela tiden så mycket att det aldrig hann bli långtråkigt. Det verkar som om boken är självbiografisk och i så fall beundrar jag självinsikten, självkritiken framför allt förmågan att kunna se saker och ting från den humoristiska sidan. Hade jag levt ett sådant turbulent liv hade jag säkert fortfarande legat och slickat mina sår någonstans, men inte hon inte, hon berättar rakt upp och ner utan att tycka synd om sig själv och utan att linda in det mindre glamorösa. Jag är positivt överraskad och väntar med spänning på nästa roman!

Stockrosor

Är det något som slår stockrosor? Se på dem! Jag tror till och med att vissa betraktar dem som ogräs. Vi har väldigt mycket stockrosor, runt hela huset nästan. Men de är ju så vackra att jag inte kan förmå mig att ta bort dem och på så vis blir de fler och fler för varje sommar. Kronbladen är så skira så när solen lyser bakom ser man "blodådrorna" hos blommorna, det ger en fin effekt.

Som jag skrev i helgen hade vi ju riktiga ute-dagar. Vi köpte bland annat den här dahlian. Den hade en så ovanlig färg och sedan är ju dahlior heller aldrig fel överhuvudtaget. Lite jobbigt att matcha den med annat dock, nästan alla våra blommor går i lila eller rosa eller andra färger som skär sig mot dahlian. Lyx-problem kanske... ;)

Denna heter kranskrage och jag satte såna som frön för... 2 månader sen kanske? Petade ner dem i en kruka och hoppades på det bästa. Har gjort så med en hel del krukor och på några ställen i rabatten och det blir alltid ett "Ahaaaaa...!" när blommorna slår ut. Gulligt med två-färgade kronblad.

Mamma och Syster J har varit här några dagar och det har varit mysigt! Tyvärr har ju jag och A jobbat men på dagarna har de fått roa sig själva med strand, shoppingutbud och lite annat. Det har nästan varit för hett att ta sig för något, man kan mest sitta och hänga i skuggan som en törstig jycke. I går, lagom till Allsång på Skansen brakade det lös (till mina systrars oerhörda besvikelse) och regnet stod som spön i backen och det åskade med rejäla knallar. Det kändes som om det behövdes, efter det blev luften friskare och mer syrerik. Vi öppnade alla fönster och vädrade igenom. Det regnar aldrig så mycket som på högsommaren, så kraftfulla regn!

Jag har glömt ge er facit om vad vi åt för 2,5 veckor sen. Jag åt faktiskt fiskrätten och A kötträtten den här gången. Sådeså!

Vi kollade en del på resa i helgen också. Vi har nog bestämt oss för att åka till Dublin! Jag är ju ett stort fan av Skottland och England men Irland har liksom gått mig förbi så jag vet inte så mycket om Irland. Tanken är att vi ska utgå från Dublin och göra dagsturer till omnejden, där verkar finnas både dramatisk kust och fina inlandslandskap att se, samt slott, museer och annat. Om någon har varit i Dublin eller Irland och har något att tipsa om mottages detta tacksamt! Har försökt att sortera ut lite sevärdheter som finns i Dublin också men det är så svår att sålla bland all information.

Jag börjar bli riktigt semestersugen nu! Det är jobbigt att gå upp och cykla till kontoret varje dag genom öde gator, och komma hem när människor återvänder från stranden. Det är typ 37 dagar kvar. Hm... Dags att gå och tala om för fåglarna att skruva ner volymen på deras snack så att jag kan sova :)  Hoppas koltrastarna lyssnar, det låter som en jäkla djungel här.