Morotsstuvning

Första veckan på juristprogrammet kom jag att språka med en söt Österlen-tjej. Samtalet leddes snart in på mat och rätter som fallit i glömska sedan barndomsåren men ändå var värda en rennäsans. Vi enades snabbt, efter att ha gått i genom både kåldolmar och pannbiffar,om att den mesta negligerade rätten i svensk matkultur måste vara morotsstuvning. Rörande consensus infann sig. Vi båda hade ädla minnen av stuvande morötter i en gräddig sås som puttrade hemtrevligt i en kastrull. 

Det är väl nästan omöjligt att två människor, vars själar förenats över morotsstuvning, inte var av samma skrot och korn. Jo, visst var vi det. Jag och T (som jag snart kom att kalla henne) hade en ansenlig lista med gemensamma nämnare. Redan den eftermiddagen gick vi hem till hennes studentkorridor och stuvade morötter. De stuvande morötterna blev till en tradition som oftast ackompanjerades av en amerikansk dokusåpa; Temptation Island, Bachelor, Top Model... varje temin visades en ny säsong av något dylikt och denna veckodag blev veckodagen även för morotsstuvning.

Således, morötter har stuvats under tusentals förhållanden (nej, naturligtvis inte, så lång tid tog det inte för oss att ta vår examen). Under ösregn med blöta tighta jeans, under stekande hetta med brännbolls-turnering pågående utanför fönstret. Under tystnad med tusen tankar malande på olika håll, under ivrigt pladdrande och avhandlande allt möjligt. Under tenta-press med tusen paragrafer i huvudet och efter tenta-resultat då vi svävat på oövervinnerlighetens små moln. Ivriga före nations-utgångar, trötta och hungriga dagen efter nations-utgångar (...). 

När jag skulle tjusa A gjorde vi det med hjälp av morotsstuvning. Han tyckte att det hela var mycket märkligt men höll god min. Han trodde nog att det var ett skämt tills han verkligen satt där med maten framför sig. Tjusad blev han uppenbarligen ändå, förresten.

Jag tror ni hajar, morotsstuvning var för oss det konstanta inslaget. Till varje svensk författning har vi stuvat en morot, för att sammanfatta. (Observera kulören vald till detta konstaterande.)

Min vän bor nu många mil härifrån och jag saknar henne mycket. Därför hedrar jag henne och vår 7.5 år långa vänskap med att stuva morötter idag. Jag vet att vi inte brukade ha persilja i och att vi oftast hade köttfärsbiffar till, men anden och själen är densamma både hos mig och morotsstuvningen, liksom hjärtat fortfarande klappar lika hårt för er båda.