Kitty växer upp på den engelska landsbygden med sin mamma, syskon och morföräldrar. För Kitty är tillvaron himmelsk men hennes mamma Marina är en intensiv och rastlös själ och tillfredsställs inte av familjelivet. Hon längtar efter spänning och när hennes guru säger att Marinas framtid finns i New York tar hon alla barnen och flyttar dit. Förutom Kitty som lämnas ensam kvar på internatskola. Där blir tillvaron allt mer outhärdlig och när hon till slut får komma till New York drömmer hon om att få leva konstnärsliv bland Manhattans societet. Men gurun har andra planer för familjen som han har i sitt våld. Han tar dem med till sitt ashram där de i stället ska leva ett asketiskt liv. Där står allt inte riktigt rätt till och till slut tvingas familjen att fly tillbaka till England. Där gör Kitty allt för att hålla ihop familjen medan Marina söker efter lyckan. Kitty får allt svårare att hålla ihop familjen och börjar leka en farlig och utmanande lek bland vuxna...
Vi börjar med författaren; ja, det är modellen Sophie Dahl som har skrivit boken och ja, hon är släkt med barnboksförfattaren Roal Dahl, det är henne morfar. Så var det avklarat.
Jag föll för framsidan, visst är den intagande? Måste också erkänna att jag också var lite nyfiken på en modell som skriver romaner.
Innehållet då? Jo, jag sträckläste den. Språket var så enkelt och humoristiskt och passade så väl in i den halvt tragiska och halvt dråpliga historien. Jag ville så gärna veta hur det gick för lilla Kitty och det hände hela tiden så mycket att det aldrig hann bli långtråkigt. Det verkar som om boken är självbiografisk och i så fall beundrar jag självinsikten, självkritiken framför allt förmågan att kunna se saker och ting från den humoristiska sidan. Hade jag levt ett sådant turbulent liv hade jag säkert fortfarande legat och slickat mina sår någonstans, men inte hon inte, hon berättar rakt upp och ner utan att tycka synd om sig själv och utan att linda in det mindre glamorösa. Jag är positivt överraskad och väntar med spänning på nästa roman!
Du kan skicka den när du ändå skickar den där självhjälpsboken, taaaack!
SvaraRadera/Jo man!
Åh, vad du läser och läser! Men det är roligt. Och man orkar inte göra så mycket annat vettigt i denna hetta!
SvaraRaderaTänker på dig och undrar hur det gått för dig? Fått några svar ännu?
Stor kram